måndag 7 juli 2014

Dag 19

Vi har övernattat utanför Lyon i Bron. Det kändes inte illa att avfarten hit hette "Albert Camus" (även om författaren i fråga dog i en bilolycka) och att hotellet låg nära skolan "Lycée Jean-Paul Sartre". Två av mina favoritgubbar.
Det tog ett par timmar att bila över centralmassivet mot Loiredalen, en upplevelse i fullständigt skyfall.
Men allt har ett slut och ibland ett lyckligt sådant. Moules frites innan vi besökte Abbaye de Noirlac, ett cistercienskloster från 1136.

Eller ja, de började bygga 1136 men sen fortsatte det av och till med avbrott för krig och revolutioner.


I trädgården fanns en installation bestående av skottkärror som utsmyckats och planterats i.


Fast för min del var det de gamla träden utmed klosterträdgårdens gångar som knep hjärtat.


Inne i klostret hade en konstnär placerat ut olika perpetuum mobile, evighetsmaskiner. Så eviga lär de knappast bli men de fungerar bra med en rörelsedetektor till ingångsättare.



En god gärning som genomfördes i klostret även om deras kristliga gärning låg bakom 1939 var att ge husrum åt kvinnor och barn som flytt Francos diktatur i Spanien.



Kör man utanför vägtullarna så kommer man genom små byar som ser helt obefolkade ut. Men ett trafikljus har de, och tro mig, det kom korsande trafik! Fast det var måndag och långt till löning.


Viker man av från motorvägarna så får man det här också. Hav av solrosor!


Framme i den lilla byn Chambon-sur-Cisse utanför Blois där vi ska bo gick vi på tur utmed byvägen. Tro mig, vi sprang på en installationsutställning till, helt surrealistiskt. "Hem till byn" möter Dali!



I kväll tittar den här gynnaren ner på mig när vi sitter i stugan och  tar ett stilla glas vin och tackar för dagen.