söndag 21 maj 2017

Poeter.se

Deltar med en dikt i poeter.se tävling med tema Hem.
Klicka på länken för att komma dit.





lördag 20 maj 2017

Populär poesi tema exil

På Populär poesis hemsida finns nu min diktsvit som jag sände in till nr 32 med tema Exil.

På Wikipedia kan man läsa följande:

Exil, från lat. exilium, på svenska landsflykt, är ett begrepp som betecknar det förhållandet att en person bor utanför sitt eget land, men utan att ha släppt sin identifikation med landet. Personen som befinner sig i exil, exilanten, kan ha tvingats i landsflykt på grund av social, politisk eller religiös förföljelse.

För mig är det en landsflykt från det som jag föddes in i och som jag alltid är på väg ifrån men inte glömmer. Ett inre land jag lämnat för att inte låta något, av andra givet, scenario bestämma min destination eller mitt livsinnehåll.

Läs hela diktsviten på den här länken.



onsdag 17 maj 2017

Stockholm i maj II

En runda ut på Riddarholmen och vidare till Gamla stan. Nyutslagna träd gör att till och med Centralbron känns lite mindre smoggig.
Så klart hittar jag litteraturhintar.


Det känns som fönstren är historiens ögon som betraktar mig när jag går förbi. Ännu en av alla som går förbi och försvinner in i historien, bleknar bort. Men staden står kvar.


Dags att ta tag i riskbeteendet? Ingen säkerhetsväst och ingen hjälm, bara en kepa.


Jag bestämde mig för att det är bättre att äta en riktigt god måltid istället för tre halvdana.
Jag vet inte vad den dieten heter? "1 är bättre än 3", "Utan pensionsförsäkring i Gamla Stan" (UPGS), "En an är som god som en akademien"? - whatever.
Den Gyldene Freden fick det bli.


Sparris under ett täcke av hollandaisesås, lätt kanderade och rostade valnötter tillsammans med sallad och nybakat bröd.
Värt varenda överhoppad pizzakrona och alla Starbucksmuggar som jag undvikt.


På Den Gyldene Freden kan man pudra näsan på ett dass där kaklet bjuder på utspridda Bellmancitat.
"äntlig i detta gröna/stod Ulla sista gången brud"
Jo tack, så kan man också beskriva ett jobb!


Evert Taube - mannen som bodde i transistorradion i vårat kök när jag var liten.
"Skivor till kaffet", "Ring så spelar vi" eller "För sjukskrivna" - ständigt denne Evert.


Bland de mest stenbelagda gator och trånga gränder finns det plats för ett blommande träd, även om det inte är ett blommande mandelträd så som Pär Lagerkvist diktade.


Så känner jag mig som E.T. när jag vänder tillbaka till hotellet. Jag vill inte bara "phone home", jag vill hem till Småland. Vet väldigt väl att jag måste försöka komma överens med den här stan men det sitter en liten Nils Dacke bakom örat på mig som viskar att man inte ska sätta sin tilltro till centralmakten. Fast å andra sidan så finns det en liten statlig byråkrat bakom det andra örat som viskar förföriskt om den tid när jag inte behövde välja telefonabonnemang för Kungliga Telegrafverket skötte samtalet via en svart bakelittelefon.




tisdag 16 maj 2017

Stockholm i maj I

En bra kväll på Rönnells antikvariat. Uppläsning av författande kursare från Biskops Arnö. Det högt lästa ordet omslutet av det för stunden tysta skrivna utmed väggarna.


Jag var tvungen att som ett ondskans mantra upprepa för mig själv
"Du har redan så många böcker som du inte har läst än"
Skulle jag köpt allt som jag velat ha på Rönnells och läst så hade jag varit tvungen att snitta på en dödsålder kring 134,5 år och det är det ju ingen flitig läsare som gjort hittills.


Elis Ernst Eriksson är konstnären bakom "Håll tjeften" som finns att köpa som t-tröja på ovannämnda antikvariat.
Bra tröja - om man nu inte gjort av med alla stålarna på böcker.


onsdag 10 maj 2017

Brevbäraren ringer aldrig nu för tiden

Så otroligt fånigt att bli så här löjligt glad när det kommer paket på posten!
Alla räkningar finns ju numera på e-faktura eller i en e-postlåda nära mig men såna här paket finns på riktigt.
Det är kanske ett tecken på senilitet eller magiskt tänkande när man blir överraskad och glad över något som man själv ligger bakom, men inte desto mindre är det roligt med paketöppning.


 Där det finns en lillebrorsa så kan det också finnas en storebrorsa och det har jag hittat nu.
Ska leta upp ett barn att läsa för också.
Ulf Stark är ALLTID bra, i alla lägen.


Och när barnen fått sitt så är det lite vuxenläsning som väntar.
"Vi läser" är som en fin och intressant meny på en bra restaurang, man vet vad man kan välja av det rekommenderade.
"Populär poesi" är avecen efter en dag på jobbet och avrundning och uppstart i ett.






lördag 6 maj 2017

Majsol, blommor och böcker


Äntligen kan man vakna hur tidigt som helst utan att mötas av annat än dagsljus (och idag blå himmel) när man tar ett varv kring huset. Morgonhimmel, plommonträdet har bestämt sig för att våren är här.


Om humlor, fjärilar och bin får jobba ostört, om jag kan få till en hygglig överenskommelse med skatorna och om det inte dyker upp några tjuriga frostnätter så kan jag framemot sensommaren se fram emot plommonsylt.
Bästa receptet är att följa anvisningarna på syltsockerpaketet, lägga till några bitar färsk ingefära och en kanelstång som får koka med. När allt är färdigkokt så avrundar jag med en liten skvätt whisky. Whisky tror jag är konserverande och stärkande för både mig och sylten.


Småfåglarna har haft vänligheten att återigen flytta in i holkarna som vi satt upp på tomten. Det tackar vi för. Bostäderna är väl inte i absolut toppskick men dom har "room with a view", en ica-butik á lá mosquito och numera ett flertal jacuzzibarer för relax och vätskepåfyllning.


En bra dag (eller en dålig) ska innehålla litteratur. Bestämde mig för att sortera lite i bokhyllorna och sen var det kört. Fastnade med en favorit, Pamela Jaskoviaks Suburbia och halvvägs igenom så upptäckte jag att den väckte associationer till Edgar Lee Masters Spoonriver så då började jag läsa i den. Den senare är ett antikvariatfynd med sprättade sidor och tryckt 1956. Blev det städat och sorterat i bokhyllorna? Icke! Likadant varje gång.



måndag 1 maj 2017

Kosta Boda Art Hotel

En lyckad kombo av boende och konst där man per automatik hamnar i en ständigt pågående utställning så fort man träder in i byggnaden. Glaskonsten och designen finns i allt från frukostens dricksglas till dekorationerna i spaavdelningen och konstverken i hotellkorridorerna.


Ulrika Hydman Vallien blir man glad av.
På väg till Glasbaren har väggarna fyllts med småländska skogar inneslutna i småländskt glas.



Kjell Engman är en av favoriterna. Han har varit med och format Glasbaren och dess blåa vattenvärld. Musik och djur är andra av hans teman.




Där fanns ett stort urval av variationer på Fan själv. "Sympathy for the Devil" skulle man kunna säga. Här är två av verken.



Han får vara med en runda i gitarren också.


 ”Mina satser förklarar genom att den, som förstår mig, till slut inser dem vara nonsens. Han måste så att säga kasta bort stegen, sedan han klättrat upp på den.”
Jag kan inte låta bli att citera Ludvig Wittgenstein även om jag inte kan säga mig förstå. Varje gång jag ser en stege måste jag, åtminstone mentalt, klättra upp på den och sedan sparka undan den.
Verk av Bertil Vallien är det i alla fall.

 

Och till slut - lite bubbel.