Poeten på hörnet - Grand Opening

Har haft den stora äran och glädjen att få spendera några timmar i gott sällskap.

Musik, poesi, kultursamtal, skumpa och prinsesstårta når "Poeten på hörnet" i Malmö drog i gång i ny regi.

Katarina Mazetti - som en gång i tiden startade upp verksamheten med pengar som kommit in via Grabben i graven bredvid - var på plats.

Vi fick höra henne både sjunga, spela dragspel och hålla tal till kulturens ära.

 

Papporkestern och Skymningsorkestern bjöd på ytterligare musik innan Freke Reihä läste ur sina dikter.

Sara Granér pratade om sitt konstnärsskap med all den humor och förundran som finns att hitta i hennes verk.

Mer bubbel och prinsessbakelser och avslutning med än mer musik och dans.

Singer-song-writern Paulina Petersson sjöng en alldeles nykomponerad låt där omkvädet löd

"Gittarister från Småland är livsfarliga"

Jag vet inte om det var därför jag hade en mycket underhållande, vänlig, ytterst skånsk, pensionerad kriminalkommisarie vid min sida under kvällen.

Som kommande från Småland kan man kanske betraktas både som ett skyddsobjekt och som en risk.😄

Mjellby konstmuseum Birgit Ståhl-Nyberg och vårens konstsalong

Ett ställe som alltid levererar!

Ser Mjellby konstmuseums utställning med Birgit Ståhl-Nybergs verk och slås av hur museet alltid lyckas med att få berättelsen om och presentationen av konstnärerna att gnistra och glimra lite extra.
Ståhl-Nyberg kom från ett utpräglat arbetarhem med en dröm om ett liv som konstnär, 1952 börjar hon konstakademin.

Syskon (1960-tal)

Självporträtt (1960-tal)

Den snälla flickan (1975) konstnären höll fram kvinnokampsfrågan i en tid när det togs strid för fri abort, rätt till daghem och ett mer jämställt samhälle.

Skyltfönster i Berlin (1981)

Vägbygget (1980)
En målning jag känner lite extra för med tanke på att min pappa var grävmaskinist. Kan komma ihåg med vilken stolthet han visade på vägar, bostäder och industribyggnader som han varit med att gräva till. En tro på framtiden och samhällsbygget.

Affischer skapade på uppdrag av Arbetarskyddsnämnden 1974.
Skrämmande aktuella idag.

Det nya modet (1971), intressant verk som känns kritiskt mot det moderna samhället. Trängseln i tunnelbanan, armbågande människor och kalla blickar från de två som går i fronten. Fem år senare exploderar punken.

Kan inte nog uppskatta Mjellby konstmuseums ständigt kritiska blick på aktuella frågor. Något som syns hela tiden.

Vårsalongen hade en uppsjö av intressanta konstverk.

Här en av tre verk som tar en aktuell strid, skapare, Julia Kabell.

Vivianne Edorson, representerad med den här sagolika gården i textil. All min beundran till handaskickligheten.

Lotta Malmsten har gjort de här "kaninerna", får mina tankar att gå till Alice i Underlandet. Hade gärna ramlat ner i ett hål i marken och mötts av tre sådana här figurer.

Ana Carolina Fleming lyfte min dag med den här fabulösa punktanten - nu vet jag precis hur jag ska se ut när de transporterar mig till hemmet.

Ester Almqvist på Malmö museer

Med utställningen Jag lever i två världar visar Malmö konstmuseum upp Ester Almqvists rika konstnärsgärning. Almqvist som levde 1869-1934 arbetade i en brytningstid där tanken på att ta sitt konstnärsskap på fullaste allvar och att avse att ha sitt yrke och sin inkomst på måleriet var en djärv tanke, inte minst för en kvinna.

Betänk att Almqvist var 50 år gammal när kvinnorna i Sverige 1921 fick rösträtt.

Från att ha utbildats i ett traditionellt måleri hittade hon fram till sin egen röst och bildvärld.

Detalj ur Stilleben (utan årtal)

Motivkretsen var ofta familjen då Almqvist fram till 1913 levde med sin mor i Småland. Hon uppger själv att hon slits mellan konstnärsvärlden och sin plikt som dotter.

Familjegrupp (1909) med kvinnorna som samlats runt bordet och lampan visar på konstnärens skicklighet att framställa ljus och stämning.

Trots att Almqvist av familjeskäl och utifrån en starkt begränsad ekonomi inte kunde göra de resor som andra skandinaviska konstnärer företog så byggde hon upp ett stort kontaktnät och ansågs som en nyckelperson. Tora Vega Holmström, Siri Derkert och Vera Nilsson var några i samma krets. Nedan, ett verk av ännu en konstnärskollega, 

Endis Bergström Utan titel (1915).

Två absoluta favoriter på utställningen är Ester Almqvists motiv från småländska landsbygden.

Här Potatisplockning (1914), en höst som snart skulle öppna portarna till första världskriget. Kanske kan man ana världens oro i den gula himlen och trädens skuggor som växer sig längre kring de krökta ryggarna.

Sågverket vid Aneby station (1916), ett arbete av Almqvist där de vilande hästarna ställs i kontrast mot det arbetande sågverket, hästarna som det gamla bondesamhällets symbol med sina mjuka, rofyllda kroppar mot industrins raka led av stockar och bräder som skyndsamt ska bygga det nya samhället.