måndag 30 juni 2014

Dag 12

Så här ser min väg ut till bageriet på morgnarna. En baguette invirad i ett pappersstycke och så tillbaka till lägenheten för lite frukost. Det syns på husen att Le Barcarès ligger nära spanska gränsen.


Vi tog en långtur utmed havet idag. Ett av landmärkena (haha) är ett "strandat" fartyg, Lydia, som numera tjänstgör som turistinformation och nöjesställe. Hon byggdes i Danmark och gick sedan i Asien, hade hemmahamn i Adelaide och trafikerade Medelhavet. Lydia är även en rolig sång som framförs av Bröderna Marx. Leta upp den på nätet!

Utmed havet går en promenadväg som heter Allé des Art. Där har olika konstnärer skapat skulpturer som man kan njuta av. Eller ja, man måste inte njuta man kan bara grunna över påhitten också, om man är smålänning vill säga.



En i resesällskapet räknade lite lätt på skrotvärdet i det här verket. Konsten ligger i betraktarens öga har jag hört sägas.


Här kan man beskåda en skånsk-fransk installationsvariant av "Stairway to heaven". En klassiker möter en annan.


Spöket gillade den här skulpturen. Gav en liten fläkt av 70-tal, plyschoveraller, konstiga barnprogram och moderna grejer som typ smörgåsmargarinsbyttor i färgglad plast.


Även konsten har ett slut och slutet kom i hamnen dock utan några större sjöslag.


I hamnen hittade vi fatöl och crepes med aprikoskompott. Här äter man crepes som vi äter ostfrallor eller en kokt med bröd. Jag skulle kunna namnge åtminstone tre personer i min omedelbara närhet som skulle kunna livnära sig på den här dieten. Crepes (pannkakor) morgon, middag, kväll.


Vi rådgjorde med vår hyresvärd om vilka vingårdar vi kunde besöka i området. När vi kollade upp vår GPS så visade det sig att en knutpunkt låg 110 meter bort. En lokal vinhandlare som håller med ett sortiment av viner från regionen. För er som har öga för detaljer så ser ni tappfaten längst ner under vinhyllorna. Hit går man med sina egna flaskor (eller petflaskor) och fyller på för att ha bordsvin hemma (eller att koka musslor i eller en nyplockad höna eller något annat som mår bra av att komma i kontakt med vin).



Resesällskapet i fråga ägnade resten av eftermiddagen åt att gång efter annan sjunga "Sjörövar-Fabbe", den gamla Pippi Långstrumps-dängan. Först trodde jag att det berodde på det goda vinet. Snart förstod jag att det snarare handlade om en freudiansk undermedveten längtan tillbaka till barndomen när jag såg vad vi har strax babord om vår balkong. En lekplats i form av ett sjörövarskepp.

 Så gick dagen över till kväll och torget tömdes. Fotboll! Frankrike vann över Nigeria och det hördes kan jag säga. Restaurangen under oss skötte ljudet till våra tevebilder. Knappt hann slutsignalen gå förrän bilarna började köra runt torget.


söndag 29 juni 2014

Dag 11

Idag vaknade vi upp till en marknadsdag. Nedanför vår balkong som i går var en parkeringsplats för badgäster var förvandlat. Det har kommit lite regn under natten så temperaturen har fallit något vilket jag inte har något emot, hellre +26 än +32.

Tjejen på bilden säljer troligtvis Frankrikes godaste oliver. Hennes inläggningar var något utöver det vanliga. Vi handlade på oss en citronkryddad, en "mexikansk" med tanke på fotbollen i kväll och en med provencalska kryddor. Två timmar senar var vi tillbaka och köpte på oss ytterligare tre förpackningar!

Här fortsätter vi med shoppingrundan. Serranoskinka av samma slag som hyresvärdinnan bjöd oss på igår kväll.
 Utöver Serranoskinkan så fanns det en uppsjö av kryddiga korvar. Vi lovade att återkomma vid nästa marknadsdag som visade vara redan på onsdag.

Efter lunch så kom solen så det blev en bok på stranden. I kväll går vi en sväng på byn och rekar lite. Skönt med en mellandag.


lördag 28 juni 2014

Dag 10

Vi lämnar Lesconil, Finistère tidigt. Vi har en heldag i bilen framför oss och trafiken flyter på bra. Inga vägarbeten, inga rusningstider och bra rastställen. När vi satte oss i bilen idag på morgonen var det +13 och när vi stannar framme i Le Barcarès är det +32. Då har vi hunnit passera både Cognac och Armagnac och en liten avfart med skylten Condom. Vad lär man sig av det? Jo att alla produkter kommer någonstans ifrån.

Vår värdinna har gjort sig besvär med en välkomst som heter duga! Vi får nyskördad frukt, aprikoser, citronskorpor, fondantes, minitomater och  två sorters vin, Côtes du Roussillon Villages och ett Muscat de Rivesaltes. Som ni ser är det precis vad Spöket behöver efter 10 timmar i bilen.
 Vår hyresvärdinna nöjer sig dock inte med detta utan bjuder in oss på en välkomstdrink, Muscat kryddat med vanilj och kanel med frukt, en slags vinbål. Till det får vi surdegsbröd som rostats med olivolja och tomat och toppats med katalansk lufttorkad skinka. Superb!

Vi avslutar kvällen med att gå en sväng på stranden som bara ligger 50 meter från lägenheten. Att Spöket var så illa förtjust i palmväxter visste vi inte men något ska man ju lära sig varje dag! Det kan bli en riktigt skön badvecka här.



fredag 27 juni 2014

Dag 9

Idag har vi vår sista dag i Lesconil, Finistère. Det har varit en underbar vecka med både sol/bad och sevärdheter. Vi åkte på en liten tur och hittade bautastenar (här säger man Sites mégalithiques). Jag förstår att Obelix var tvungen att sätta i sig så många helstekta vildsvin som han gjorde för att orka bära runt på de här. Vad jag förstått och utifrån vad vi sett så är stenarna placerade vid utsiktsplatser och där vattnen har sina utlopp. Tankarna går faktiskt till Ale stenar i Skåne. Likheten mellan Obelix och Edvard Persson är ju inte helt främmande. Går man ett steg till och ställer Troubadix bredvid Peps Persson så är all tvivel om en historisk koppling borta.


Sista turen ner till bageriet för att köpa bröd. Husen är i typisk bretagnisk stil, vita med blå fönsterluckor och hortensian växer som häckar.


Vi tog vägen tillbaka utmed havet där det var ebb. Spöket är svårt förtjust i havets alla former.


Så här har Spöket haft det nu i en vecka till både frukost och kvällsmat. Det blir med saknad som vi lämnar vårt lilla hus med sin fantastiska trädgård. Men i morgon är en annan dag och en annan plats.



torsdag 26 juni 2014

Dag 8

Lite regn i luften på morgonen så vi åkte till Quimper en dryg halvtimme bort för att göra stan. Gamla stan bredvid katedralen var vacker och där låg en fin botanisk trädgård som Spöket gillade.


Katedralen mitt i stan började byggas på 1200-talet och har vackra målade fönster.




Vi fortsatte till Musée de Beaux-Arts som har en permanent utställning med konstnärer som inspirerats av Bretagne. Där finns också en samling stilleben från 1600-talet, en period och konstform jag är svag för.

En i resesällskapet gillade den här 1800-talsskapelsen. En fransk variant av Zorns dalkullor.


Spöket gillade avdelningen som visade sent 1800-tal, tidigt 1900-tal.


Muséet visade också en utställning om Picasso och de kvinnor han levde med och avbildade. Picasso är en familjefavorit så det blev ett extra plus. Några bilder från själva utställning kan jag inte visa, det är strängt förbjudet att fotografera.

Dagen slutade hos frisörskan, något jag inte dokumenterat. Jag kan bara konstatera att mina bristande franskakunskaper oroade personalen så till den milda grad att det inte var mindre än tre frisörskor inblandade i frisyrbeslutet. Jag hävdade bestämt att jag ville ha kort hår. "Naturelle?" frågade kvinnan som skulle klippa mig. "Oui, naturelle, ce bon!" Hon litade dock inte på mig utan konsulterade de andra två och för säkerhets skull ringde de upp en kollega som kunde lite engelska. En timme senare vacklade jag ut ur salongen med kort frisyr och ett resesällskap som inte kunde begripa hur en korthårig frisyr kunde rendera i så många och långa beslutsrundor. Men roligt hade vi!



onsdag 25 juni 2014

Dag 7

På morgnarna när vi går till bageriet och köper bröd till frukosten går vi över en bro där tidvattnet styr om båtarna ligger på land eller i vattnet.


Idag var det marknad nere vid hamnen där lokala produkter som grönsaker, frukt, ost och kött såldes.


En av ostförsäljarna lät oss provsmaka och vi handlade på oss en hel del.

  
Min franska är inte vad den borde. Jag är helt säker på att jag sa att jag skulle ha fyra tomater och en kronärtskocka. När jag sa fyra tomater så tittade grönsaksförsäljaren på mig med förakt i blicken. Utan att veta om hur det egentligen gick till så kom jag hem med detta. Då ska det noteras att jag inte avbildat vad som hände vid ostdisken!


Vi tog Spöket med oss till Le Guilvinec där fiskebåtarna landar med sin fångst av languster (hummer fast utan klor). Där kan man fem dagar i veckan köpa nyfångad havsmat.


Inte långt därifrån ligger Phare d'Eckmule, en fyr som vi valde att inte äntra. Istället åkte vi ut till stranden och badade.



tisdag 24 juni 2014

Dag 6


Dagen inledde vi med en tur på en vandringsled som löper jäms med havet.


Temperaturen ligger runt 26-27 grader men eftersom det blåser en svag bris så känns det inte för varmt.




Leden tar oss fram till en liten hamn där det finns ett par restauranger.


Mellan träden kan man skymta segel- och motorbåtar som trafikerar inloppet från havet.


Spöket behövde pausa en stund och hittade en gammal cykel i ett träd. Det var alldeles nära hamnserveringen så där fick det bli ostron och vin.


Gissa hur många ostron man måste sätta i sig för att behöva tvätta händerna efter maten på det här sättet!

Vi fortsatte dagen i Concarneau där det ligger en muromgärdad "gamla stan" från 1300-talet, Ville Close.


Turistsäsongen är inte riktigt igång ännu så därför kunde vi ströva runt innanför de gamla stadsmurarna utan att  behöva knö oss fram.





Eftersom stackars Spöket inte fått någon efterrätt vid ostronrestaurangen så blev det avslutning på dagen med crêpes dentelle (dentelle betyder spets och används när man äter crepes som efterrätt).