måndag 15 oktober 2018

Bokmässan 2018 i backspegeln

Uppladdning på hotell Gästis i Varberg.
Gott att frottera sig i böcker och spa innan resan fortsatte till Göteborg.
Den här mannen mötte mig varje gång jag lämnade mitt hotellrum (inte så många gånger) och varje gång väntade jag på att han skulle fråga
"Går du hit ofta och har du i så fall några etsningar på rummet",
men det hände ju inte.

Eftermiddagskaffe i en fantastisk salong där Erik Diding underhöll oss med hotellets historia som varit färgstark och originell ända sedan medeltiden.
Erik driver idag verksamheten (kan man säga så om en företeelse utan motstycke).
Han har tagit över jobbet (livsstilen?) efter sin far Lasse Diding.


Kan inte låta bli att ta med den här lilla blänkaren i Hotell Havannas egen tidning.
Berömda bolmare handlar om cigarrnjutare men kommen från en liten by som heter just Bolmen får rubriken en annan innebörd för mig och gör plötsligt en liten stillsamt avsomnad avkrok en helt ny lyster.


Föreningen Arbetarskrivare har under den tid den funnits växt och senaste antologin Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar har möts av fina omdömen, uppmärksammats i teve, på nätet och i tidningar.
Här har jag nöjet att bli introducerad av Henrik Johansson inför min läsning.
Spännande att hamna på denna sidan montern efter alla år som besökare.
Tacksam över alla samtal som blev till under dagen, trevliga människor som tog sig tid att dela med sig av sina arbetslivsberättelser, teckna medlemskap och diskutera litteratur.


För mig som bor iväg från alla stora städer blev det ett strålande tillfälle att få möta skrivande och läsande människor utan nätet som filter.
Bland annat höll Opulens, som publicerat mig, till två montrar bort.
Utmärkt kultur- och samhällsmagasin på nätet.

Och sen vänder livet tillbaka till skrivbordet...


lördag 29 september 2018

När jag ändå är i Varberg

En text där Varberg dyker upp i inledningen.
Nu är frågan var resan går efter detta. Och texten?
Fördelen med hotellrum är att tvättmaskinen inte piper när man skriver.



Glada 20-talet kraschar in i 30-talet

Värmen nådde in i kupén, trots att hon fällt ner fönstret en bit så kände hon en tunn hinna av svett på överläppen. Där fanns inga medpassagerare så hon knäppte upp blusen i halsen, sparkade av skorna och la upp fötterna på sätet mitt emot. Skamligt skulle hennes mamma kalla det, men hon var ju inte där och kunde således inte ha några åsikter. Astrid skakade lite på kjolen så att det skulle fläkta lite upp på benen och hon plockade upp en kvarlämnad dagstidning som hon viftade med framför ansiktet. Men snart slappnade hon av och handen föll ner på sätet bredvid. Spänningen i att ge sig av och att lura brodern hade tagit på krafterna och hon föll i halvslummer i den vaggande tågkupén. Utanför fönstret passerade försommarstinna ängar som ännu stod på tillväxt fram till midsommar och björkskogar som var saftiga av saven som kavat sig upp för stammarna och ut i varje litet lövs ådernät. Hon somnade och vaknade inte förrän tåget stannade på Varbergs station. Den sena eftermiddagen, snuddande vid kvällningen, tog henne i örat och fick henne att ställa sig frågan varthän. Stadshotellet så klart, som låg där så väl förankrat. I sin röda knubbiga kubb gjorde det sig klart för att ta emot främlingar på resa. Ett rum med utsikt mot parken, ett bad, en lättare måltid i restaurangen. Kunde hon bli mer världsvan än så här?
När hon kröp ner i sängen mellan de stärkta lakanen så knarrade sängbottnen, nedlegad av tidigare gäster. Hon hade öppnat fönstret på glänt, kunde höra den sista fågelsången för kvällen och några röster på håll. Kanske studenter, ungdomslycka och oförstånd. Hon tyckte om att ligga där, betrakta på avstånd, lyssna genom en fönsterspringa. Det var vad hon skulle göra på resten av resan. Undvika alltför mycket folk. Undvika att tvingas var trevlig och social. Inte hamna i sammanhang där hon skulle bli tvungen att klä om till supé eller släpa runt på en klänning för cocktail. Nej, arbetskläder, vida byxor, en kjol som man kunde sträcka på benen i, en ärmlös klänning, några praktiska och lättskötta blusar, en bra jacka och en hatt. Och det hon låg i nu, en slirkig nattskjorta i siden, en herrmodell som räckte henne ner på halva låret. Ingen korsett, inget som stängde in.

Livet var inte ett kroniskt, statiskt tillstånd. Inget som väntade på att få börja. Det passerade förbi henne i en rasande fart men arvet hade gett henne en möjlighet att hänga med i tempot. Istället för att leda en punkterad cykel uppför en brant backe så åkte hon nu på frihjul utför på en jämn och bred väg. Det enda hon skulle vara tvungen att ta i beaktande var när, hur, och på vilken plats, hon skulle rasta. Varberg kunde vara värt en extra dag. Om inte annat för att bli hemma i känslan över att vara sin egen och inte behöva rätta sig efter någon annan, inte behöva fråga någon annan än sig själv om råd.

fredag 28 september 2018

Bokmässan 2018

Antologin "Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar" fortsätter sin resa.
I helgen finns Föreningen Arbetarskrivare på bokmässan.





Kan plussa på med novell i Opulens 
och bidrag i poeter.se-antologin
Fotavtryck Ekopoesi



tisdag 21 augusti 2018

Skissernas museum - Lund III

Se människan och hennes kropp!
Astrid Göransson arbetade tillsammans med boende i ett område i Karlshamn för att ta fram en skulptur som skulle knyta an både till sjöfartens galjonsfigurer men också till de boende. Den som ville fick anmäla sig som modell och här är ett av förslagen.
Det slutgiltiga blev en man som höll en fredsduva i famnen. De övriga modellerna fick bli "portvakter" i området där fotografier av skulpturerna sattes upp.
Projektet blev också en bok.
På plats i Fridhem (2008)



Backa tillbaka cirka 100 år och det är inte en singelkille med handen i byxfickan som blickar tillbaka. Nej, nej, här är det elitism så det ryker om det. Förslaget är Georg Paulis. Unga män, ansiktslösa, perfekta kroppar (och sinnen) att forma för det enda ansiktet som träder fram. Ledaren som ska förena en sund kropp i en sund själ är naturligtvis en man även det. Skissen är gjord för Jönköpings läroverk 1912. Allmän rösträtt och två världskrig väntar om hörnet.
Mens sana in corpore sano (En sund själ i en sund kropp) jo jag tackar. LIte sjukt skulle jag vilja säga.


"Dans med svåra steg" heter Winnerbäcks debutalbum. Tror inte det var den här bilden han hade i tankarna. Georg Pauli igen.


Bronskvinnorna eller Jag tänker på mig själv av Marianne Lindberg de Geer (2006). Befriande i sin syn på kroppar och på vår (samhällets) syn på kroppar och kroppsfixering. Ljusår från idén att det krävs en sund (elitistisk) kropp för att rymma en klok själ.
Har väckt oerhört starka känslor och lett till att verket vid flera tillfällen saboterats.


Så gick jag nära.
Till det som berättar något i ett påklätt möte.
Ansiktena med allt det liv som levts.
Ansikten som gör intressanta år.



lördag 11 augusti 2018

Skissernas museum - Lund II

Den mexikanska avdelningen på Skissernas museum innehåller en hel del spännande.
Här ges exempel på både den historia som föregick europeérna och de skeden som präglade bildandet av det nuvarande Mexico.
Landets skick idag kan inte annat än beklagas men i början av 1900-talet fanns en uppenbar vilja att med konst (stora mosaiker och muralmålningar) gestalta den politiska och kulturella identiteten.

Francisco Eppens två skisser till fasadmosaiker.
Lägg märke till de två små figurerna längst ner till vänster som visar i vilken skala verket är tänkt.


Ormen som biter sig själv i svansen är en symbol för evigheten och finns på båda skisserna.


Makalös skiss att stå framför, det går fortfarande att känna konstnärens furiösa energi i linjerna, rörelserna, intensiteten.
Pablo O'Higgins gjorde skisserna 1961 Tenochtitlan libre som skulle bli en muralmålning.
Figuren utför det som kallas korpdansen.
O'Higgins föddes i USA men flyttade till Mexico där han blev elev och assistent åt Diego Rivera.
 

detalj ur skissen ovan


Diego Rivera är väl det stora namnet inom muralmålning. Hans inflyttande över den moderna mexikanska konsten är stor och han var verksam under en politiskt intressant tid. Hans intensiva konsnärsliv och starka politiskt ställningstaganden tillsammans med det faktum att han levde ihop med en av landets mest spännande konstnärer, Frida Kahlo, skapar spänningsfält som än idag väcker nyfikenhet.
Diego Rivera The New Deal 1933



Bok att rekommendera är En konstnärs liv Frida Kahlo av Hayden Herrera.
Örhängena är mina och inköpta för att de matchar böcker i min bokhylla.
Den som vill se dem live och påhängda kan bjuda in mig på en fika.



fredag 10 augusti 2018

Skissernas museum - Lund I

En skiss, att skissa - papper och penna, på sin höjd lite vattenfärg. Så ser det ut i mitt huvud när jag hör "skissa".
Men Skissernas museum i Lund bjuder på så otroligt mycket mer.
Intressant är att följa ett konstverks idé och tillblivelse, vilka bidrag (ofta i tävling) som antas och vilka som ratats. Varför har vissa valts bort och hur har det slutliga verket sett ut i jämförelse med de första skisserna och idébeskrivningarna?
Samlingen består av både svensk och internationell konst från början av 1900-talet och fram till idag.


I den svenska salen finns en vägg som visar förslag till utsmyckning av Vigselrummet i Stockholms stadshus. Borgerlig vigsel hade införts och förslag till hur rummet skulle utformas och smyckas konstnärligt inkom i stor mängd när en tävling utlystes.
Här ett förslag gjort av Sigrid Hjertén...


...och ett av John Bauer.


Isaac Grünewalds skiss är i både färg och form en påminnelse om den påverkan som Matisse hade på flera svenska konstnärer vid 1900-talets början.


Två detaljer ur en massiv förstudier av Hilding Linnqvist till en utsmyckning som går under namnet Svenska sjömän i främmande hamn, verket är en skiss till en vävnad för Stockholms stadsbibilotek.



Minst av allt en skiss, en modell för en skulptur - Dandy av Inges idee, bakom namnet står Hans Hemmert, Axel Lieber, Thomas A Schmidt, George Zey.


Finns all möjlighet i världen att försjunka i sökandet efter alla seriefigurer som jag kan komma på (och ett antal som är okända) vid en närstudier av Ma Campagne som Erró (Gudmundur Gudmundsson) satt samman i en collageteknik. Söker man på verket så finns den i original - över en hel husvägg.



Sonia Delaunay skapade flera motiv med flygplanstema för Palais de l'Air i Paris 1937.
Magnifika "skisser" i Lund.


Swoon började som gatukonstnär på 1990-talet men är idag en etablerad konstnär som här har gjort två porträtt efter att ha mött flyktingar under 2016. Hennes arbete är kopplat till sociala frågor och miljö- och klimatfrågor. Genom sin stiftelse Heliotrope Foundation verkar hon för att hjälpa människor som drabbats av naturkatastrofer och andra kriser.










torsdag 9 augusti 2018

Wanås sommaren 2018

Nathalie Djurberg & Hans Berg In Dreams 2016
En av mina absoluta favoriter bland Wanås konstverk.
Musik i kombination med tingen som samspelar med skogen och speglingarna är helt drömskt, precis som titeln säger.




Detalj ur verket, lite vid sidan av. Och nej, jag förespråkar inte rökning och det ser faktiskt inte pippin ut att göra heller.


Chiharu Shiota Everywhere 2018
Ett av de två nya konstprojekten som konstnären deltar med.
Konstnären arbetar med garn, rött, svart eller vitt. När jag stod inne i byggnaden slogs jag av hur tunna och slingrande starka våra relationer är, både till vårt boende (tid och rum) och till människorna omkring oss.


Chiharu Shiota Relationality 2018
För att kunna göra ett verk som står emot väder och vind har konstnären här valt att använda svart och röd metalltråd. En figur som är kopplad samman med ett slags hus som knappt finns mer än som tredimensionella linjer i luften.


Strax efter entrén möts besökaren av en överväldigande fruktträdgård av önskningar.
Lika spännande att försöka komma på en önskning för egen del som att läsa andras.
Yoko Ono Wish Trees for Wanås 1996/2011










William Forsythe Underall 2017
Ett hönshus som synkroniserar med besökarens rörelse genom att själv röra sig och låta.
Hönsen var dock inte hemma men jag hade inga problem med att se gubben Pettson uppfinna något dylikt påhejad av Findus. Utsidan hade så klart allt det nässeltrassel som hör till.



Anne Thulin Double Dribble 2010
Blir lika glad var gång jag ser dem.


Wanås park och slott är i sig en upplevelse, trots värmerekord och torka så känns skogen vänligt inställd till oss besökare.




Varm och varmt, till och med bänken slokade lite.
Eller välkomnade den?
Jeppe Hein Modified Social Bench #11 2013


Thom Merrick Whitney Outhouse of American Art 1996
Titta på skog inifrån ett konstverk.



Hannelie Coetzee Gamla suggan mellan träden 2014
Lite äldre, lite lite mer åtgången men fortfarande alldeles fascinerande.


Jacob Dahlgren Primary Structure 2011
Svårigheten med det här verket är att det är nästan omöjligt att fotografera utan att få med barn och vuxna som vill klättra på det.
Blir helt glad över att hitta något sådant här mitt i skogen.


Melissa Martin Dining Room 2006
Vad är ett hem? Vad utgör gränserna mellan att vara innanför och utanför? Vems väggar är osynliga? När upphör vi att bo?


Poul Gernes Pyramide 1967-2018
Ett av årets nyheter. En märklig känsla att klättra upp på träpyramiden som i värmen luktade som en väl upphettad bastu. Björkris och faraoner i skön förening.


Miroslav Balka Play-pit 2000
Och nu vet alla vad Dracula gör på natten - bollhav!