fredag 22 april 2016

Håll utkik!

Läser Susanna Alakoskis Oktober i fattigsverige. Hur det är att växa upp i fattigdom, en fattigdom som fortgår årtionden efter årtionden. Jag citerar:

"Jag tänkte aldrig på fattigdom. Allt var som det var och man frågade inte om något och man hade inga behov. Och ingen frågade om man hade några." (s 175)

"När jag arbetade på riksdagen gjorde jag sällskap med en riksdagsledamot till bankomaten. Riksdagsledamoten tog ut 500 kronor. Jag tog ut 200 kronor. Hon sa: "Jag visste inte att man kunde ta ut så lite."" (s 195)

När jag skriver den här texten känner inte datorns stavningssystem igen ordet fattigsverige, jag lägger till det i ordlistan. Det kommer inte att försvinna så snabbt. Jag vet.

Lyssnar på Neil Youngs version av All along the watchtower. Känner mig tacksam över att det fortfarande finns de som slåss. Läs Bob Dylans text på hans hemsida och begrunda. Särskilt noga bör bankdirektörer, fackpampar och ministrar begrunda, begrunda och skämmas "...för ett finns som inte dör, dom över död man" som det står i Havamal.
Länkar också till en version för den yngre generationen, den från SOA.








All along the watchtower

WRITTEN BY: BOB DYLAN

“There must be some way out of here,” said the joker to the thief
“There’s too much confusion, I can’t get no relief
Businessmen, they drink my wine, plowmen dig my earth
None of them along the line know what any of it is worth”

“No reason to get excited,” the thief, he kindly spoke
“There are many here among us who feel that life is but a joke
But you and I, we’ve been through that, and this is not our fate
So let us not talk falsely now, the hour is getting late”

All along the watchtower, princes kept the view
While all the women came and went, barefoot servants, too

Outside in the distance a wildcat did growl
Two riders were approaching, the wind began to howl
Copyright
© 1968 by Dwarf Music; renewed 1996 by Dwarf Music

söndag 10 april 2016

Paula Fox Förtvivlade människor


New York i slutet av 60-talet. Ett medelklasspar lever ett ordnat och skyddat liv i en stad som faller sönder utanför deras fönster. En obetydlig incident, ett kattbett, sätter igång ett drama som skakar om. Bettet, såret, blir en symbol för hur yttervärldens kaos och mörker blir till parets eget. Ett äktenskap i landet mellan leda och hat tillsammans med varje människas existentiella ångest sätter texten i spinn.
Paula Fox Förtvivlade människor är en bok som för ett långt, tyst och envist liv i stil med John Williams Stoner. Fox slog aldrig igenom som en publikfavorit utan sågs som en "författarnas författare" under 70- och 80-talet. Nu är boken en klassiker som hyllas av bland annat John Franzen.
LÄS!

lördag 9 april 2016

Ljungbergmuseet

Vernissage idag lördag på Ljungbergmuseet för två konstnärer


Eva Forsberg med visningen I trä skuret




Gunilla Pantzar med utställningen Inside