En halvdag på Wanås hör ihop med sommaren. Det gröna ljuset som bildas i bokskogen, konstverken och människorna som strövar runt är gott att se.
Yoko Onos verk Wish trees for Wanås. Första gången jag var här fanns det bara ett träd. Nu är det på väg att bli en hel allé och det är hur roligt som helst att gå runt och läsa vad människor önskar sig. Mina freudianska felläsningar är också spännande. Jag trodde först att det stod på en lapp "Jag önskar mig en gammal kärlek" men det stod faktiskt "Jag önskar mig en gammal kortlek" och plötsligt blev det mycket mer intressanta bilder i mitt huvud. En gammal kortlek - vilken som helst? Eller en som gått förlorad? Kanske en antik raritet? En magisk en som går att trolla med?
Vildsvinens vara eller inte vara är ett hett ämne men den här grisen kan väl ingen vara emot. Ett suveränt verk av Hannelie Coetzee.
Primary Structure av Jacob Dahlgren gick knappt att fotografera för alla ungar som klättrade omkring så det fick bara bli det här hörnet av konstverket.
Den här blev jag förälskad i. In Dreams av Nathalie Djurberg & Hans Berg. Verkligen drömskt att sitta vid kanten av spegelhavet och lyssna på musiken som strömmade mot en från träden.
En gammal favorit. Följer man den gamla stenmuren som omger slottsskogen så hittar man kloka ord här och där. Här är ett. Konstnären heter Jenny Holzer.
På själva slottet var det i år en myrinvasion kreerad av Rafael Gómezbarros. Ett verk som ska få betraktaren att se alla de migranter som lever och utför ändlösa arbeten i det tysta för att vi andra ska leva bekvämt.
