tisdag 9 augusti 2016

London I

Harry Potter - vad allt kan inte en sådan hitte-på-figur ställa till med? Till exempel få en hyggligt fungerande och skattebetalande svensk medborgare att stiga på en transitbuss för att åka till en filminspelningsstudio utanför London. En dubbeldäckarfärd i sällskap med mer eller mindre galna entusiaster. Barn? Okej för trollkarlskappor och magiska pinnar. Men vuxna människor? Spännande sällskap.


Så här ser gossen ut när han kommer in på trolleriutbildningen. Stackarn har fått bo hos elaka släktingar, instängd i en skrubb under trappan. Så Harry visste allaredan hur det var att bo i studentlägenhet.


Här är skrubben. Skulle antagligen gå lös på 1,5 miljoner i en storstadsregion.


Men så får han brev. Många brev! Antagningsbeskedet. Och iväg till trolleriträningen. Här kan man se skillnaden på hur det blir när ugglor istället för Post Nord delar ut breven.


Vägen till skolan går rakt in i väggen. Perrong 9 3/4. GPS någon?


När Harry sedan har kämpat i många långa år med studier och mot onda makter så förvandlas han till en intellektuell hunk. En typisk variant av "Före" och "Efter", vem vill inte bli så här förtrollande? Den långa kön gjorde att man hann med att glo länge på huvudrollsinnehavarnas förvandling. (Om man nu inte ägnade sig åt att leta Poké-stop).


Kultbil. Jag fattar bara lite. Vart tog Batmobilen vägen?


Där fanns en uppsjö av kläder och miljöer från filmerna. Det måste vara sanslöst roligt att arbeta med att skapa allt - masker, dräkter, effekter, scenerier.


Värsta chokladfrossan! Resesällskapet som har stenkoll på filmerna kände omedelbart igen det.


En Potter-klocka. Minst tre timmar behöver man för att få en chans att titta igenom allt.


Här en av alla scener. Den något suddiga kniven i förgrunden är en självgående morotsslantare. Magic! Kan man sen få barnen att äta morötterna så levlar man upp sig typ tio nivåer. 


Är man inte av den händiga sorten så finns det självstickningsformler som man rabblar över garnnystan och vips så har man ett långt stycke .... ja, ett långt stycke stickat.


När jag kom fram till det här stoppet så sa flera omkring mig "Jaja, just det, det är ju det här." Och då ville jag ju inte säga att jag inte fattade någonting. I vilken bok är det som Harry går loss på rosa kattinredning? Identitetskris eller?


En sådan här hade jag i alla fall i förrådet för ett tag sedan. Då skrek jag lite och den försvann. Och se - nu har den dykt upp i England och blivit filmstjärna.


Det här vet jag är Diagon Alley. Här kan man shoppa allt som behövs inför höstens skolstart.





Turen avslutades med det helt enorma modellbygget som används i filmerna. Jag som aldrig har velat ha ett dockskåp, än mindre en Barbie, kapitulerade totalt. Vilket hantverk!
Butterbeer och mycket mer att se, för att nu inte tala om shoppinghörnan. Och sedan tillbaka mot London i trollkarlsbussen med magiska resenärer i topphattar och långkappor.