lördag 29 oktober 2016

Amsterdam I

Hade den perfekta planen för att ta mig från flygplatsen till hotellet med buss 197. Perfekt ända fram tills chauffören (en busschaufför med gott humör) informerade mig om att hela rutten lagts om  på grund av vägarbete. Tillsammans med en engelsk kvinna som skulle bli hämtad av sin man och åtta överförfriskade tyska ungdomar som sjöng på en rimmad visa om kokain blev vi avsläppta och hänvisade till en helt annan busslinje en bit in i Amsterdam. Ungdomarna slutade sjunga, den engelska kvinnan försökte dirigera om sin man per telefon (vilket är extremt svårt eftersom han förväntades köra bil i Amsterdam) medan jag hittade en buss som tog mig till Stedelijk Museum. Därifrån var det bara en kort promenad mellan grävmaskinerna fram till hotellet. Vad lär man sig av detta? Ja, till exempel att man hittar till hotellet snabbare om man inte har engelska män eller sjunger om kokain.
Efter incheckning var det god tid över till en eftermiddagspromenad, utmed kanalerna så klart.







Meda solen gick ner och halloweenfirandet steg så passerade jag förbi den här affischen ett antal gånger. Reklam för Banksyutställningen som pågår. Banksy är en konstnär i min smak, bara konst - inga tevesoffor, inga kokböcker, inga hemma-hos-reportage. Faktiskt ingen som riktigt vet vem konstnären är.


Bilderna berättar ingenting om hur knökfullt med folk det är på gatorna. Men det är så klart, det är ju bättre att de trängs på gatorna än simmar i kanalerna.


När mörkret la sig gick jag till "Dubbel", en restaurang som killen i hotellreceptionen rekommenderade. Bruna kaféer eller eetcafés som de också kallas, serverar bra mat till en billigare peng än många andra restauranger. Jag passade på att ta foto när jag var inne och bokade bord för kvällen, när det var dags att äta hamnade jag mitt emellan en svensexa och ett sextioårskalas så då var det klackarna i taket och inte läge att fota. Risotto med pumpa (halloween igen), pinjenötter och chevréost till ett glas Brand Zwar Blond. Gott! Det blev inte sämre av att killen i baren spelade Bob Dylan med en dåres envishet, "The Hurricane", "Along the watchtower" och "Thunder on the mountain" hann jag urskilja innan gästerna tog över ljudrummet.