Framåt dagen uppklarnande

Lite gråväder gör att vi bestämmer oss för att navigerar till närmaste affär för att proviantera. Alltid lika spännande att försöka begripa sig på vad som "gäller", här är det hårt fokus på lokalproducerat. Så det blev yoghurt, ost och bröd från trakten tillsammans med traditionella crêpes som säljs i bageriet. Ett par flaskor "Kerné" cider som tillverkas i närheten fick avrunda.

Under eftermiddagen, lagom mellan lunch och fotboll kom solen fram och det blev några kilometer utmed stranden.

Lesconil Finistère

Sommarkväll i Lesconil. Ett glas vitt, havet och båtarna. Nedanför restaurangen i hamnen så spelar ett lokalband en riktigt hygglig version av "Cinnamon girl". Svårt att föreställa sig något bättre. Bara att luta sig tillbaka.

Lesconil, Finistère, Bretagne

Vad är det hos människan som driver henne att alltid vilja veta vad som är bakom nästa krök? Vi har tillbringat timmar och dagar med att vandra utmed havet för nöjet att bara vandra men också med den återkommande frasen "Vi går bara fram dit och ser vad som finns bakom klippan/udden/sanddynorna". Och så går vi vidare, förbi nästa klippa.
 

 

 

Ibland händer det att man hittar något bakom nästa krök. Som det här bygget till exempel. Eftersom det var lågvatten och tidvattnet dragit sig ut till havs så funderade vi en hel del på vad det kunde vara för bygge. Var det någon forntida Asterixättling som tyckt att han hittat tidernas sjötomt och gjort grunden klar just när tidvattnet vände och dränkte hela drömmen? Icke sa Nicke - det är faktiskt ett tvätteri från 1800-frost á la Finistère. Man ledde ner färskvatten uppifrån land, tvättade, sköljde och lät det spolas ut till havs, lätt som en plätt. Någon stackars fransk variant av Lina i Katthult har troligtvis stått och svurit över byken här. Allt fick vi veta av en vänlig man som vi mötte.

 

Ibland är det gott att ligga och titta på molnen och försöka bestämma sig för vad de föreställer. Här är det snarare klippformationerna utmed havet som får en att fundera över sköldpaddor, flygfärdiga örnar, guldbaggestatyetter eller?

 

Havet och himlen, tidvattnet, klipporna och stränderna ger perspektiv på livet och det som är viktigt. I natt var det fullmåne och när vi var nere vid havet så märktes det på tidvattnet. Vår hyresvärdinna säger att det finns ett uttryck här med den ungefärliga betydelsen att dagar som dessa kommer havet (hon) galopperande in som en vild häst. Det fick mig att tänka på Tranströmers dikter där hästmetaforer används när det gäller både himlar och hav.

 

 

Ibland kan även detaljer väcka ens nyfikenhet, det behöver inte alltid vara himlar och hav. Ibland räcker det med ett lås till en fönsterlucka. Den här modellen har vi sett lite varstans. Ibland föreställer låset ett hästhuvud, ibland Napoleon eller som här, någon slags sjöman.



En gudasänd hyresvärdinna, Laurence, kom och överraskade oss med en stor skål havskräftor inhandlade nere vid fiskhamnen. Perfekt avslut på en dag.



Dag 9

Idag har vi vår sista dag i Lesconil, Finistère. Det har varit en underbar vecka med både sol/bad och sevärdheter. Vi åkte på en liten tur och hittade bautastenar (här säger man Sites mégalithiques). Jag förstår att Obelix var tvungen att sätta i sig så många helstekta vildsvin som han gjorde för att orka bära runt på de här. Vad jag förstått och utifrån vad vi sett så är stenarna placerade vid utsiktsplatser och där vattnen har sina utlopp. Tankarna går faktiskt till Ale stenar i Skåne. Likheten mellan Obelix och Edvard Persson är ju inte helt främmande. Går man ett steg till och ställer Troubadix bredvid Peps Persson så är all tvivel om en historisk koppling borta.

Sista turen ner till bageriet för att köpa bröd. Husen är i typisk bretagnisk stil, vita med blå fönsterluckor och hortensian växer som häckar.

Vi tog vägen tillbaka utmed havet där det var ebb. Spöket är svårt förtjust i havets alla former.

Så här har Spöket haft det nu i en vecka till både frukost och kvällsmat. Det blir med saknad som vi lämnar vårt lilla hus med sin fantastiska trädgård. Men i morgon är en annan dag och en annan plats.

Dag 7

På morgnarna när vi går till bageriet och köper bröd till frukosten går vi över en bro där tidvattnet styr om båtarna ligger på land eller i vattnet.

Idag var det marknad nere vid hamnen där lokala produkter som grönsaker, frukt, ost och kött såldes.

En av ostförsäljarna lät oss provsmaka och vi handlade på oss en hel del.

  

Min franska är inte vad den borde. Jag är helt säker på att jag sa att jag skulle ha fyra tomater och en kronärtskocka. När jag sa fyra tomater så tittade grönsaksförsäljaren på mig med förakt i blicken. Utan att veta om hur det egentligen gick till så kom jag hem med detta. Då ska det noteras att jag inte avbildat vad som hände vid ostdisken!

Vi tog Spöket med oss till Le Guilvinec där fiskebåtarna landar med sin fångst av languster (hummer fast utan klor). Där kan man fem dagar i veckan köpa nyfångad havsmat.



Inte långt därifrån ligger Phare d'Eckmule, en fyr som vi valde att inte äntra. Istället åkte vi ut till stranden och badade.