En tur runt parken före frukost. Träffade en man från Sydafrika som frågade efter vägen till konserthuset och som undrade om det alltid är så här kallt. Kallt! Rena rama sommarvärmen för en skandinav.
Vackert och fortfarande ganska folktomt i parken kring Rijksmuseum.
Beredde mig på att tänderna i konstutbudet på Rijksmuseum. Ingen kö, kanske för att det är måndag och utanför den stora turistsäsongen.
Det finns en lättsamhet i det holländska måleriet som ibland släpps lös. Krigiska hushållsövningar som den här är ganska förnöjsam att titta på, av David Bles. Fritt översatt blir titeln "Var och en efter sin förmåga".
En mycket söt liten flaskproppsspindel, använd det ordet i Alfapet så vinner du för resten av livet.
Miniatyrskåpen hade redan väckt min nyfikenhet via boken Miniatyrmakaren. Skåpet var fantastiskt i sin detaljrikedom. Inte bara avbildningarna av salongerna utan av torkvind och grovkök. Yttepyttelitet men extremt välgjort. Synd bara att rummet det stod i hölls i halvdunkel. Var det för att skydda de ömtåliga miniatyrerna eller för att vi skulle köpa den dyra boken i presentbutiken?
Desto ljusare var det i Rijksmuseums gigantiska bibliotek. Här hade jag kunnat tälta en sommar eller två. Kolla in spiraltrappan.
Rembrandts Nattvakten är ett av de stora dragplåstren så klart. Av alla bilder jag sett av den så kunde jag inte föreställa mig hur rent självlysande den faktiskt var. En egendomlig känsla av att det föregick ett glimrande liv inuti (inte bakom) duken.
Gerard van Honthorst målade The Merry Fiddler och den blir jag glad av. Titta hur det verkar som om mannen är på väg ut genom fönstret och se hur träet i fiolen och mattans yta avbildats.
Ett gigantiskt stilleben. Totalen är överväldigande men titta på detaljerna nedan. Holländskt måleri som inget annat! Adriaen van Utrecht visade här att han behärskade att alla måla texturer, ytor och material. Titta på detaljerna från målningen! Hur lyckas han i allt?
Pieter de Hooch målar ett motiv med två ljuskällor. Superskickligt men det är motivet som roar mig. Tavlan kallas A mothers duty och det mamman gör är att avlusa sitt barn. Bra med ett måleri som är långt ifrån kungar, slagfält och religiösa åthävor.
Johannes Vermeers The Milkmaid har inspirerat både Tranströmer och Szymborska att skriva dikter.
Szymborska skriver något i stil med att så länge kvinnan på Rijksmuseum fortsätter att slå mjölk i skålen förtjänar inte världen att gå mot sin undergång. Måste kolla upp den exakta formuleringen.
