Fontainebleau, stället för kungahäng under hundratals år. Från 1100-talet och fram till Napoleon (som tog farväl och slutgiltigt packade ihop här 1814). Till- och ombyggnader har gjort slottet gigantiskt och det innehåller många olika stilar bakom fasaden.
På tal om Napoleon så är detta Napoleon juniors första säng. Den lille gossen blev vid födseln utnämnd till "Konung av Rom". Nänä, jag har inga förväntningar eller krav på grabben, han får växa upp och välja vilket jobb han vill, lär Bonaparte sagt vid dopet.
Så här satt Nappe i alla fall när han tog emot besök. Inget för dammallergiker med all sammet och tjocka mattor
Det här glasfönstret blev jag svårt förtjust i.
Frans I är en familjefavorit. God smak till skillnad från Napoleon. Här är galleriet som han lät uppföra. Freskerna på väggarna är ren och skär renässansglädje.
Lite 1700-tal.
Ett bibliotek som jag skulle vilja ha i ett hus nära mig. Om jordgloben är en sådan där bargömma vågar jag inte uttala mig om. Den är i vilket fall storleken större.
Att Diana är jaktens gudinna är väl sin sak men vem kom på att det skulle se dekorativt ut med pinkande hundar?
Hejdå till Fontainebleau, gärna på återseende. Frans I och hans symbol "Salamandern" får avsluta.
