Visar inlägg med etikett Yoko Ono. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Yoko Ono. Visa alla inlägg

torsdag 9 augusti 2018

Wanås sommaren 2018

Nathalie Djurberg & Hans Berg In Dreams 2016
En av mina absoluta favoriter bland Wanås konstverk.
Musik i kombination med tingen som samspelar med skogen och speglingarna är helt drömskt, precis som titeln säger.




Detalj ur verket, lite vid sidan av. Och nej, jag förespråkar inte rökning och det ser faktiskt inte pippin ut att göra heller.


Chiharu Shiota Everywhere 2018
Ett av de två nya konstprojekten som konstnären deltar med.
Konstnären arbetar med garn, rött, svart eller vitt. När jag stod inne i byggnaden slogs jag av hur tunna och slingrande starka våra relationer är, både till vårt boende (tid och rum) och till människorna omkring oss.


Chiharu Shiota Relationality 2018
För att kunna göra ett verk som står emot väder och vind har konstnären här valt att använda svart och röd metalltråd. En figur som är kopplad samman med ett slags hus som knappt finns mer än som tredimensionella linjer i luften.


Strax efter entrén möts besökaren av en överväldigande fruktträdgård av önskningar.
Lika spännande att försöka komma på en önskning för egen del som att läsa andras.
Yoko Ono Wish Trees for Wanås 1996/2011










William Forsythe Underall 2017
Ett hönshus som synkroniserar med besökarens rörelse genom att själv röra sig och låta.
Hönsen var dock inte hemma men jag hade inga problem med att se gubben Pettson uppfinna något dylikt påhejad av Findus. Utsidan hade så klart allt det nässeltrassel som hör till.



Anne Thulin Double Dribble 2010
Blir lika glad var gång jag ser dem.


Wanås park och slott är i sig en upplevelse, trots värmerekord och torka så känns skogen vänligt inställd till oss besökare.




Varm och varmt, till och med bänken slokade lite.
Eller välkomnade den?
Jeppe Hein Modified Social Bench #11 2013


Thom Merrick Whitney Outhouse of American Art 1996
Titta på skog inifrån ett konstverk.



Hannelie Coetzee Gamla suggan mellan träden 2014
Lite äldre, lite lite mer åtgången men fortfarande alldeles fascinerande.


Jacob Dahlgren Primary Structure 2011
Svårigheten med det här verket är att det är nästan omöjligt att fotografera utan att få med barn och vuxna som vill klättra på det.
Blir helt glad över att hitta något sådant här mitt i skogen.


Melissa Martin Dining Room 2006
Vad är ett hem? Vad utgör gränserna mellan att vara innanför och utanför? Vems väggar är osynliga? När upphör vi att bo?


Poul Gernes Pyramide 1967-2018
Ett av årets nyheter. En märklig känsla att klättra upp på träpyramiden som i värmen luktade som en väl upphettad bastu. Björkris och faraoner i skön förening.


Miroslav Balka Play-pit 2000
Och nu vet alla vad Dracula gör på natten - bollhav!


torsdag 28 juli 2016

Wanås konst

En halvdag på Wanås hör ihop med sommaren. Det gröna ljuset som bildas i bokskogen, konstverken och människorna som strövar runt är gott att se.


Yoko Onos verk Wish trees for Wanås. Första gången jag var här fanns det bara ett träd. Nu är det på väg att bli en hel allé och det är hur roligt som helst att gå runt och läsa vad människor önskar sig. Mina freudianska felläsningar är också spännande. Jag trodde först att det stod på en lapp "Jag önskar mig en gammal kärlek" men det stod faktiskt "Jag önskar mig en gammal kortlek" och plötsligt blev det mycket mer intressanta bilder i mitt huvud. En gammal kortlek - vilken som helst? Eller en som gått förlorad? Kanske en antik raritet? En magisk en som går att trolla med?


Vildsvinens vara eller inte vara är ett hett ämne men den här grisen kan väl ingen vara emot. Ett suveränt verk av Hannelie Coetzee.


Primary Structure av Jacob Dahlgren gick knappt att fotografera för alla ungar som klättrade omkring så det fick bara bli det här hörnet av konstverket.


Den här blev jag förälskad i. In Dreams av Nathalie Djurberg & Hans Berg. Verkligen drömskt att sitta vid kanten av spegelhavet och lyssna på musiken som strömmade mot en från träden.



En gammal favorit. Följer man den gamla stenmuren som omger slottsskogen så hittar man kloka ord här och där. Här är ett. Konstnären heter Jenny Holzer.


På själva slottet var det i år en myrinvasion kreerad av Rafael Gómezbarros. Ett verk som ska få betraktaren att se alla de migranter som lever och utför ändlösa arbeten i det tysta för att vi andra ska leva bekvämt.