Visar inlägg med etikett Madeira. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Madeira. Visa alla inlägg

tisdag 3 november 2015

Funchal igen

Gamla stan i Funchal fortsätter med sina konstnärliga utsmyckningar. Ett par, tre gator som man ska passa på att gå tidigt på morgonen. Strax innan lunch fylls det på med bord och stolar för uteserveringarna i de smala gränderna och då har man inte lika bra utsikt över de dekorerade väggarna och dörrarna.




En tur in på frukt- och blomstermarknaden bara för nöjet att njuta av färg och form men också för att handla med sig frukter; anona, guava, papaya, olika sorters passionsfrukt....


Vi provade på att åka runt med lokalbussarna på ön. En mycket spännande upplevelse. I varje busschaufför slumrar det tydligen en Formel 1- förare som vaknar till liv då och då. "Vår" chaufför bestämde sig för att bredsladda sig igenom varje hårnålskurva när vi åkte upp till Monte. Lokalbefolkningen tog ingen notis om saken men den engelska damen jag hade i sätet bakom mig gav till små pigletpip varje gång vägen gjorde en sväng och den svängde ofta. Hennes man däremot anlade en upper stiff lip-min på bästa brittiska manér, inte en rörelse, inte en blinkning även om stupen ledde raka vägen ner i avgrunden. Vid ändhållplatsen vacklade vi av bussen och sökte oss in i kyrkan som heter Igreja de Nossa Senhora do Monte. Tjusigt namn och med en abdikerad avdöd kejsare, Karl I, begravd där. Men jag fastnade nog allra mest för den lille griseknoen som håller helgongubben på bilden sällskap.

Från kyrkan är det bara ett klassiskt stenkast till botaniska trädgården. Även om det inte är så mycket som blommar vid den här tiden så är den värd ett stopp. Svanar och dammar och vattenfall är alltid trevliga så länge som man inte ligger i spadet själv.


Genom parken kan man följa en led som slutar i en gratis vinprovning. På vägen får man sig till livs Portugals historia med hjälp av stora kakeltavlor. Jag är ingen expert på just Portugals historia men håll med om att vissa bilder är mer fascinerande än andra och sätter igång fantasin. Bara det korta och kärnfulla konstaterandet här nedan om Joao II, "morte acidental" och bilden av en gubbe som står på huvudet över halsen på sin häst. Jaha, det var det det.


Orkar man inte med alla historiska otäckheter kan man titta åt andra hållet, på den orientaliska delen av parken till exempel.


Men sen går det inte att låta bli att snegla lite på den portugisiska historien igen. Vad gör Alfonso bakom sängdraperiet? Vad har det för politisk betydelse?


Närbild. Försöker han spela svårfångad? Svingar han sig bara i största allmänhet? Är det här en variant av prinsessan på ärten - Alfonso i gardinen?


Jag bestämmer mig för att i alla fall prioritera den asieninspirerade trädgården. Statyn intar åtminstone en aningens coolare pose än Alfonso.


Har man väldigt mycket kakel drällande i förrådet kan man göra så här. Ett alternativ till trädgårdstomtar och solur.


Min favorit i parken. Att göra en hopprepsflicka istället för kungar till häst som pekar mot havet eller nya riken eller Ullared eller... är helt i min smak.


Så kom vi ner till stan igen. Den här gången med linbanan som kändes som ett tryggare alternativ till bussen. På lokal inrådan gick vi till en pizzeria, Ratatouille, som rekommenderades och där tog man Halloween på största allvar. The shot of the night var blodröd och när jag frågade serveringskillen om jag fick ta ett foto så sa han ja...men...hela personalen skulle vara med, annars var det inte rättvist. Deal? Deal!



onsdag 23 april 2014

Madeira konst

Ett roligt initiativ! Konstnärer bjuds in att dekorera dörrar till husen i Funchals gamla stan. Blandade motivval och kvaliteter som bjuder in till samtal för oss som går där. När det gäller konst har alla en åsikt!




En brevbärares dröm eller mardröm? Postmannen ringer alltid två gånger, eller?





Be mig inte förklara var nyckelhålet är. Jag har inte en aning! Men kanske har hänglåset något med saken att göra.



Sen finns det ju alltid restaurangnamn som gör mig mer nyfiken än vanligt. Kan man dekorera dörrar så kan man väl dikta ihop menyer!



tisdag 22 april 2014

Madeira


 Löjligt färgstarka blommor! Vilken hawaii-skjorta som helst framstår vid en jämförelse som inredningen i ett tandläkarväntrum från 1982.




Vädret höll sig mellan vackert och jättevackert. Till och med när man kom upp till Monte och man gick rakt in i ett regnmoln så var det behagligt.


Sen var det ju det här med maten! Inte en sorts passionsfrukt, utan fem sorters - lemon, orange, något som drog åt kiwihållet, "vanlig" passionsfrukt och en bananformad. Anona som smakar som en blandning mellan ananas och jordgubbe. På frukt- och blomstermarknaden fanns allt!






Ville man ha något mer än frukt och grönt så kunde man välja något från havet.



Om man inte hade tillgång till eget kök kunde man gå ut och äta. Espada - djuphavsfisk eller grillspett med madeirasås. Eller något annat, som typ after noon tea på Reid's Palace. Utsikt över stan, hamnen med kryssningsfartygen och havet.
Te, sandwichsnittar made in heaven, scones med mangomarmelad och clotted cream och ett urval minibakelser. Möjlighet finns att inleda och/eller avsluta med ett glas Pommery. För att travestera Emil i Lönneberga "När en inge penger har då kan en inte köpe champagne. När en har penger ja då får en inte köpe. När ska en då få dricke champagne?" Vi passade på att dra i oss lite sockerdricka i alla fall!




 Reid's terrass var tillhåll för Churchill när han ville ägna sig åt lite måleri. En slags ABF-kurs men med ett något annorlunda anslag. När jag skulle pudra näsan en trappa ner passerade jag ett helt fotogalleri med tidigare gäster. Det verkar inte finnas ett enda abdikerat eller avsatt kungahus i hela Europa som inte dragit sig tillbaka till Reid's för att slicka sina sår och sippa på en kopp te.

Så kan jag inte låta bli att visa en bild från påskdagen utanför Sé-katedralen. Att man låg lågt på långfredagen förvånade mig inte med tanke på den katolska kyrkans traditioner men att man på påskdagen återuppväckte Jesus Kristus med musik som liknade en blandning mellan mexikansk fiesta och gladjazz överraskade mig. Till tonerna av "La Paloma", "La Cucaracha" (Kackerlackan på svenska) och "Don't sit under the apple tree" så fick vår herre möjlighet att komma ut ur graven. Inte så illa, mycket mer lockande än orgeltrampet i den lutheranska världen.
  Gå gärna in och lyssna på "Kackerlackan" https://www.youtube.com/watch?v=u0nQMgaJibc